释义 |
† nithe, v. Obs. rare. [f. prec. Cf. MDu. nīden, nyden, MLG. nîden, nîten (hence MSw. nidha), OHG. nîdôn, nîden (G. neiden), ON. níða (to satirize).] a. trans. To envy, hate (a person). b. intr. To feel envy.
c1250Gen. & Ex. 1521 Niðede ðat folk him fel wel, And deden him flitten hise ostel. a1300E.E. Psalter xxxvi. 8 Blinne fra wreth, and lete breth swiþe; Þat þou be liþered, nil þou niþe. |