释义 |
† ˈmanqualm Obs. [OE. manncwealm: see man n.1 and qualm n.1] Plague, pestilence.
a900O. E. Chron. an. 664 Þy ilcan ᵹeare wæs micel man cuealm. c1205Lay. 3908 Þær after com swulke mon-qualm þ̶ lute hær cwike læfden. 1297R. Glouc. (Rolls) 8599 So gret manqualm þat monimon al vnbured lay. a1340Hampole Psalter i. 1 Moryn or manqwalm..þat nerand corompis all men. |